CANIS DIRUS

2010/07/21 § 1 kommentar

(ctrl+alt+del my heart)

fryser
fast till is i marken

men rädd är jag aldrig
jag visste hela tiden


du morrar och jag fräser till svar
önskar jag kunde ryta
skrämma bort dig

bort!

du smyger närmre
cirkulerar ljudlöst
släpper mig inte med blicken

och jag hinner inse
att du blir min död
innan första hugget kommer

hål i magen

kärleksbett?
nej

för klor river upp arm
tänder biter upp bröst
och jag fräser fortfarande

din odjurskäft är mycket starkare
än mina nyckelben
blås hellre ned mitt hus!

du gräver, letar i mitt bröst
hela din nos är dränkt i rött
hela jag är dränkt i panik

skona mig

och ljudet av dina krafsande klor
i min slamsade insida
upphör

du backar en halv meter
gläfser (skrattar) åt mitt nu totalblottade hjärta
som fortfarande slår

det finns inget som skyddar nu
inga ben, inget skinn
ingenting

bara din kalla andedräkt mot mitt
allra värdefullaste organ
konstig känsla

välbehag?

för någonstans i dina gulbruna ögon
ser jag dåtiden glimma
om än bara för någon sekund

du känner det
inser

så du ångrar dig
förbannar dig själv
gnyr som en liten valp

en sista intensiv blick
(en tår)
sedan vänder du ryggraden till

och jag springer
blöder
springer
blöder

blöder
blöder

fan vad ont kärlek gör


weheartit

(Canis dirus på Poeter.se)

§ Ett svar till CANIS DIRUS

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Vad är detta?

Du läser för närvarande CANIS DIRUSC.Wieske.

Meta

%d bloggare gillar detta: